4

Vad vilja Moderaterna?

Schlingmann newsletterIdag är det 9 månader och 4 dagar kvar till valet. Färska siffror pekar på regeringsskifte, dessa ska vi nog inte ta för sant ur just den aspekten men de talar sitt tydliga språk ur en helt annan – Regeringen har problem, något som även Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann medger i sitt nyhetsbrev daterat den 15 december 2009:

Enligt de senaste opinionsundersökningarna förlorar moderaterna stöd och gapet mellan blocken växer. Detta innebär att vi befinner oss i underläge när vi går in i valåret 2010.

Så långt är jag helt överens med Schlingmann. Hans analys av den uppkomna situationen pekar dock på totalt bristande sjukdomsinsikt:

Skälen till att utvecklingen tagit denna vändning är flera. Vi närmar oss slutet av en tuff mandatperiod där vi haft en internationell finanskris att hantera och vi har under denna period tagit långsiktigt ansvar, vilket inte alltid omedelbart lönar sig.

Jag vill med bestämdhet hävda att regeringspartiernas dalande opinionskurva varken beror på internationell finanskris eller regeringens fantastiska förmåga att fatta långsiktiga beslut, utan är snarare resultatet av en de allt mer uppenbara orättvisorna i regeringens politik.

Att beskriva verkligheten på ett sådant sätt så att människor känner igen sig har länge varit Schlingmanns styrka tillika en viktig framgångsfaktor för Moderaterna. Denna förmåga tycks nu ha utvecklats på samma sätt som partiets opinionssiffror. Schlingmann verklighetssanering är emellertid kanske bara ytterligare ett exempel på att Moderaterna är gungning.

För trots höga förtroendesiffror och ett tämligen lyckat EU-ordförandeskap växer gapet mellan allianspartierna och de rödgröna till de sistnämndas favör.  Så pass många undersökningar pratar nu samma språk att det till och med är på sin plats att fråga sig huruvida det är relevant att räkna med Kristdemokraterna, som allt som oftast trillar ur riksdagen i opinionsmätningarna, i ett eventuellt alliansregeringsunderlag efter 2010.

Med mindre än ett år kvar till valet lämnar regeringspartierna en del att önska ifråga om tydlighet och ledarskapsförmåga. Jag vill särskilt nämna tre svaga punkter hos regeringens största parti, som jag menar kan bli avgörande för valutgången:

1. Förmågan att ta ansvar för Sverige

Vi har hört det flera gånger under mandatperioden, företrädare för regeringspartierna tenderar att ta till brösttoner och sandlåderetorik när motgångarna hopar sig och politiken inte håller.

– Vad gjorde sossarna under sina 12 år då?

Är en flitigt använd fras när den egna politiken inte håller. Men faktum är att valet 2010 kommer att handla om 2 saker:

A) Vad regeringen har gjort under innevarande mandatperiod.
Vad sa de, vad gjorde de, vad blev det av klyftorna, utanförskapet och trygghetsförsäkringarna? Forna Socialdemokratiska regeringar har redan dömts av väljarna i tidigare val och till och med dömts bort i senaste valet 2006. Vi har gjort vår hemläxa, omprövat och omformulerat politiken. Nu handlar det om alliansens CV, då duger det inte att möta skarp befogad kritik med fraser som ”- Men du då?!”

B) Vad vill regeringsalternativen med Sverige, vad har man för politik och visioner för framtiden?

2. Förmågan att prata om sin politik och vad ni vill med Sverige

Detta avhandlas egentligen under föregående punkt B men är ändå värt att nämnas igen – Vad vill man med framtiden? Vi går till val på en politik för solidaritet och jämlikhet, för jobb och gröna satsningar – Vad vill moderaterna med Sverige?

3. Moderaternas slingrande retorik i fråga om passivt stöd från SD
Mycket pekar på att Sverigedemokraterna sannolikt kommer att ta sig över riksdagens 4-procentspärr i valet 2010. Jag är tämligen övertygad om att Moderaterna inte kommer att bjuda in Sverigedemokraterna att sitta i en borgerlig regering, kring den saken har Reinfeldt varit tydlig. Det finns ingen som helst grund att tro att Reinfeldt vill ha något som helst samröre med partiet. Men, faktum kvarstår att Reinfeldt inte behöver lämna in sin avskedsansökan om han inte har en majoritet mot sig i riksdagen efter valet 2010. Om de rödgröna inte får majoritet i riksdagen kan således Reinfeldts regering sitta kvar med passivt stöd av Sverigedemokraterna. Vid en sådan situation skulle vi alltså ha en borgerlig regering, som dessutom lutar sig mot stöd av ett främlingsfientligt parti, i fyra år till. Av de tre uppräknade punkterna här ovan torde denna vara den enklast avhjälpta för Moderatledarens vidkommande.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , . Pingat på intressant.

4 Responses so far.

  1. Joel Hamberg skriver:

    Strålande Fredrik!

    Ett pedagogiskt vackert skrivet inlägg tycker jag som svensklärare. Men det är inte det bästa utan att du ifrågasätter Moderaternas och övriga borgerliga partiers allt mer tuffa och klyftskapande politik. Jag väntar med spänning på svar från Moderaterna gällande dina frågor.

  2. […] redan fått tillräckligt med PR och ifrågasätter om det verkligen kan skapa jobb. Fredrik Pettersson (S) anser att Schlingmann saknar totalt bristande […]

  3. Anna-Lena skriver:

    Jag ser fram i mot ett regeringsskifte 19 december 2010..
    Jag tycker att det är jätte skönt när det rasar för Alliansen.

  4. […] är orolig tar röda bloggare ut segern i förskott (Kent Persson (m) blogg); Om spel mot ett mål, Fredrik Pettersson, Stockholm enligt Ank… och Rasmus Lenefors, Är det bara tuff valtaktik från (s) sida… […]

Leave a Reply





MediaCreeper