Mot bakgrund av att vi, Socialdemokraterna i Eskilstuna, igår presenterade den första delen av vårt valprogram för Eskilstuna kommun – om gröna jobb, tillväxt och hållbar utveckling – hade jag egentligen tänkt skriva några rader om varför det gröna måste vara politikens nya svarta. Inte av partistrategiska skäl, inte för röstmaximerings, de kortsiktiga poängens eller de feta rubrikernas skull – utan för framtidens skull, för vår överlevnads skull.

Det hade jag tänkt. Men sen insåg jag att jag aldrig skulle kunna göra detta lika bra som poeten och kallskänkan Jenny Wrangborg. Hennes ord får således illustrera vikten av ett långsiktigt hållbart arbete, vi kan inte längre vänta på den gröna revolutionen.

Vårt sätt att leva tillsammans kommer att ändras

Måste jag ge dem ett namn
för att vi ska förstå att vi fortsätter betala priset för den här
ordningen?
Inte i svart bläck i tidningsnotiser,
inte i vitt tapetklister mot elskåp,
inte i blått sken ur rapports korta reportage

utan i blodet rött som vårt
människorna mjuka som oss

måste jag ge dem ett namn för att vi ska förstå
att vi inte längre kan hävda att det här systemet fungerar
blodet färgar oljan röd

måste jag ge dem ett namn
för att vi ska förstå att priset stiger
i takt med haven

tillväxtens skugga, faller allt längre nu
över brinnande skogar,
tempot i arbetslivet,
flyktingströmmarna
här går påsar med människor i händerna
upp från ännu ett köpcentrum

vårt sätt att leva tillsammans måste förändras

här sluter människorna ögonen och vänder ansiktena
mot den första vårsolen
sådan är kampen för förändring
någonting som bryter igenom allt det grå
så försiktigt våldsamt som en storm byggs upp vid horisonten

här ska det kortsiktiga tvingas backa
för människorna

för nu reser sig haven mot fiskebåtarna
där vågorna slår in över kapitalismen
nu tar skogarna över sojaodlingarna
där träden stålsätter sig mot avverkningsmaskinerna
nu drar stormarna in över rovdriften, kolverken, motorvägarna
för det finns ett annat sätt att leva
än det som getts oss hittills

vi träffas nere på torget
vi har flygbladen i händerna nu
såhär ser motståndet ut:
vardagligt, uthålligt, nödvändigt

för det enda vi behöver göra med allt som vilar, allt som väntar
allt som står och väger
är att få det i rörelse
så kommer vårt sätt att leva tillsammans att ändras
för mörkret vi ser är bara punkten där vi byter riktning
vägens början,
chansen till ett nytt sätt att leva
låt oss se den klart nu
röra oss framåt,
få upp farten
och börja springa

___________
RELATERAT: Kultursidorna skrev igår om Wrangborgs nya diktsamling. Vill också slå ett slag för den unge gröne bloggaren Jakob Lundgren som ofta skriver om vikten av att tänka och agera grönt.

Läs även andra bloggares åsikter om Politik, miljö, Jenny Wrangborg, Socialdemokraterna, hållbar utveckling. Pingat på intressant.