Idag presenterades SCB:s partisympatiundersökning (PSU), som är den sista stora opinionsundersökningen innan valet den 19 september. Partisympatiundersökningen visar att ett riksdagsval i maj skulle innebära en Rödgrön regering. Regeringspartierna (dvs. C+FP+M+KD) 44,2 procent av rösterna. Oppositionen (dvs. S+V+MP) skulle få 50,2 procent. Om det vore val idag skulle Socialdemokraterna i Sörmland få 37,8 procent av rösterna, vilket är 4 procent bättre än rikssnittet.

– SCB-mätningen är en kalldusch för regeringssidan, som precis kommit över vattenytan efter tre och ett halvt års opinionsunderläge, skriver SVT:s politiske kommentator Mats Knutsson på Twitter med anledning av dagens mätning.

Det råder inga som helst tvivel om att Miljöpartiet är de rödgrönas vallokomotiv, sett ur ett nationellt perspektiv. Att MP har gått fram mer än S och V har tappat förklarar det rödgröna övertaget. Undersökningen visar också med all önskvärd tydlighet på den borgerliga kannibalismens effekter – KD, C och FP har tappat i opinionen jämfört med valet 2006. Deras tillbakagång är större än Moderaternas uppgång.

Mätningen bekräftar också en trend vi sett den senaste tiden och något vi sagt länge: valet blir jämnt. Det blir en strid in på mållinjen tills vallokalerna stänger.

Relaterat: SvD, AB, DN, Johan Westerholm, S-buzz, Peter Andersson.

Läs även andra bloggares åsikter om SCB, val 2010, PSU, rödgröna, politik, regeringen, socialdemokraterna, Sörmland. Pingat på intressant.

Mot bakgrund av att vi, Socialdemokraterna i Eskilstuna, igår presenterade den första delen av vårt valprogram för Eskilstuna kommun – om gröna jobb, tillväxt och hållbar utveckling – hade jag egentligen tänkt skriva några rader om varför det gröna måste vara politikens nya svarta. Inte av partistrategiska skäl, inte för röstmaximerings, de kortsiktiga poängens eller de feta rubrikernas skull – utan för framtidens skull, för vår överlevnads skull.

Det hade jag tänkt. Men sen insåg jag att jag aldrig skulle kunna göra detta lika bra som poeten och kallskänkan Jenny Wrangborg. Hennes ord får således illustrera vikten av ett långsiktigt hållbart arbete, vi kan inte längre vänta på den gröna revolutionen. Continue Reading »

– Vi har rätt, betyg är bra! flinade de lokala flygbladsförsedda folkpartisterna som jag passerade på Fristadstorget i Eskilstuna under gårdagens lunchrast. Anledningen till deras lyckorus var forskaren Anna Sjögrens rapport som presenterades i dagarna och som, grovt förenklat ska sägas, landar i slutsatsen att barn från studieovana hem skulle ha missgynnats av de tidiga betygens avskaffande under 70-talet.

Fler betyg ska få eleverna att skärpa sig menar Jan Björklund.

Jag tycker att det är extra intressant att folkpartisterna blir så euforiska av ett forskningsresultat som pekar i en för dem önskvärd riktning. För allvarligt talat, forskningsresultat är väl knappast vad som legat till grund för borgerlighetens skolpolitik så här långt?

”Föräldrarnas benägenhet att se på och värdera de egna barnen efter hur väl de lyckas hävda sig i betygskonkurrensen, är förödande för många elever. Det är illa nog, att dessa upplever sig som misslyckade i skolan. Om de därtill inte känner sig accepterade i hemmet utan stressas att prestera mera än de förmår, kan det i värsta fall driva dem till självmordets gräns.

De graderade betygen har kommit att betraktas som heliga kor, vars existens ej må ifrågasättas. Den senaste betygsutredningen fick uttryckligen direktiv att icke ens undersöka alternativet betygsfri skola. Detta är märkligt med tanke på att betygen inte fyller någon funktion på ett vettigt sätt. Att de fungerar dåligt som motivation och att de ger en mycket torftig information till eleven och föräldrarna, torde alla kunna vara överens om. Men än sämre fungerar de graderade betygen som urvalsinstrument för anställning och vid antagning till högre studier. ” Continue Reading »

Det närmaste man kommer en konkret miljöpolitik hos de borgerliga allianspartierna är kring frågan om återvinning – Av gamla förslag alltså.

Jan Björklund (FP) vill ha obligatorisk a-kassa, igen. Men varför?

Nu lovar Björklund obligatorisk a-kassa. Igen. Efter valet 2006 tillsatte borgerligheten en utredning kring just denna fråga. När resultaten presenterades så möttes det av stor skepsis från såväl fackföreningsrörelsen som arbetsgivarna och förslaget lades i malpåse. Men nu är det alltså dags igen.

Alex Voronov på Eskilstuna-Kurirens ledarsida kallar förslaget för orimligt och menar att alliansen är helt fel ute. är kritisk mot idén om skilda avgifter i det nygamla förslaget. På den punkten menar han att den borgerliga alliansen är helt fel ute.¹

”Den här är orimligt. Avgifterna kommer i stor utsträckning att fungera som regressiv skatt – ju högre inkomst desto lägre avgift.” Continue Reading »