GÄSTBLOGG. Det är nu klart att Johan Rocklind, en 25-årig småbarnspappa och metallarbetare, har fått förtroendet att bli Socialdemokraternas gruppledare i Gnesta kommun efter valet 2010. Men vem är egentligen denna doldis som i och med nästa års val kan bli ett av Sveriges yngsta kommunalråd i en kommun som idag gjort sig mest känt för att ha landets äldsta fullmäktige? I en personlig gästblogg berättar idag Johan Rocklind om sig själv, sina drivkrafter och orsakerna till sitt politiska engagemang.

Jag är född och uppvuxen i lilla Gnesta, en ort som i stor utsträckning kan karaktäriseras med svenska språkets ord ”lagom”. Jag har haft en i mina ögon sett fantastisk uppväxt tillsammans med föräldrar och syster i ett lugnt villaområde bland andra barnfamiljer. Jag var under många år aktiv i olika idrottsföreningar och följdes av ständigt stöttande föräldrar oavsett om det var tidig lördagsmorgon eller sen onsdagskväll. De resor jag gjorde med familjen innebar så gott som varje år någon sommarvecka i husvagn på Öland, samt en veckas skidåkning i fjällen på vintern, en alldeles lagom uppväxt alltså. Jag har senare förstått att mina föräldrar periodvis fått lov att slita hårt för att kunna göra denna uppväxt möjlig för mig, ekonomin måste ha varit ett svårt pussel men det märkte inte jag, jag tilläts vara barn i ett vackert Sverige. Continue Reading »

SIGNERAT. Som gammal aktiv S-student är jag idag chockad och förfärad över hur vi socialdemokrater idag har röstat igenom förutsättningarna för att införa avgifter på högskolan. Vi vill bryta klassamhället inte skapa förutsättningarna för att bibehålla det!

Vi talar om det livslånga lärandet och att 50% i varje årskull ska gå vidare till högskolan. Det är därför upprörande att vi nu skapar förutsättningarna för att segregera högskolan och se till att bara de resursstarka ska ha råd att läsa vidare.

Att vi som socialdemokrater öppnar upp för ett system där vi kan ta ut avgifter av ”icke inhemska” studenter innebär att vi skapar ett system för att ta ut avgifter av ”inhemska” studenter. Det är en politik som inte hör hemma hos en progressiv arbetarrörelse som tror på det livslånga lärandet där alla ska ha möjlighet att utvecklas och utbilda sig, oavsett tjockleken på plånboken.

Jag skäms att som socialdemokrat ha detta inskrivet i våra politiska riktlinjer och hoppas att vi aldrig någonstans, någonsin, någon gång ger borgarna chansen att återigen utesluta arbetarklassen från den högre utbildningen!

HANNA SVENSSON (S)

Läs även andra bloggares åsikter om #jobb09, jobbkongressen, socialdemokraterna, s-studenter. Pingat på intressant.

SIGNERAT. I kväll väntas en favorit i repris – föräldraförsäkringen. Denna fråga som diskuterats så mycket att det nästan blivit löjligt – med tanke på resultaten. Samma argument som lyftes på kongressen 2005 kommer att lyftas i kväll, kanske delvis till och med av samma personer. Egentligen borde en individualisering av föräldraförsäkringen vara så självklar att den redan skulle vara klubbad och genomförd. Erfarenheten säger oss dock att det finns ett inbitet motstånd, hos såväl män som kvinnor.

Vi vet att den största enskilda frågan för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Att kvinnors villkor på arbetsmarknaden är beroende av hur vi utformar familjepolitiken. Vi hävdar med bestämdhet (?) att barn har rätt till båda, eller alla, sina föräldrar. Ändå, så tar det emot. I debatten ställs det privata, familjens egna villkor och vilja, mot övergripande politiska mål. Men, brukar vi säga, det privata är politiskt. Lika nödvändigt som det är att kvinnor får bättre villkor på arbetsmarknaden är det att män ges tillgång till sina barn, och också förväntas vara lika goda föräldrar som kvinnor (nu generaliserar jag, alla föräldrar är varken två eller av olika kön. Men debatten om föräldraförsäkringen utgår ifrån ojämlikheten mellan könen. Det är inte minst i denna debatt som heteronormen får genomslag).

Jag har blandade förväntningar inför debatten i kväll. Jag tror att, trots motståndet, förutsättningarna att på riktigt göra verklighet av pratet om att vi är ett feministiskt parti nu när vi har en kvinnlig partiledare som har feminismen som en av sina hjärtefrågor. Budet från partistyrelsen är att dela föräldraförsäkringen i tre delar, en var och en att dela på. Det duger inte, i min mening. Ett steg i rätt riktning absolut, men jag hoppas att vi vågar gå hela vägen.

Fortsättning följer…

SARA KARLSSON (S)
Kongressombud från Sörmland

Relaterat: SvD Brännpunkt, Dagbladet, DN Opinion, Danielssons Lakejer, Johan Nyström.

Läs även andra bloggares åsikter om #jobb09, jobbkongress, socialdemokraterna, föräldraförsäkringen, debatt, politik. Pingat på intressant.

Under dagens lopp har allt fler bloggare, från såväl höger som vänster, anslutit sig till budskapet – Jag säger nej! Initiativet har dock inte mött odelat positiva reaktioner. Det finns nämligen de som menar att Sverigedemokraterna i och med initiativ som detta får onödigt stort utrymme och därmed indirekt gynnas. Det håller inte jag med om.

Jag tror nämligen inte att Sverigedemokraterna kan tigas ihjäl. Ej heller vill jag ge partiet chansen att plocka martyrpoäng i stil med ”Vi får inte komma till tals”. Sverigedemokraterna har såväl ambitioner som opinionsstöd att ta sig in i riksdagen 2010, därmed ska partiet och deras politik granskas. Jag vill bestämt hävda att det farliga inte är debatten, det farliga är tystnaden.

Vidare har SD nu med all önskvärd tydlighet visat att man har en högerpopulistisk agenda och för en främlingsfientlig och intolerant politik som går stick i stäv med allt vad jag tror på.

Mot bakgrund av ovanstående uppmanar jag (och nu flera med mig) andra politiker, bloggare och tyckare att genom denna symboliska aktion gemensamt och oberoende av partifärg ta krafttag mot intolerans och främlingsfientlighet – och markera att vi aldrig, någonstans, någonsin, någon gång kommer att göra oss beroende av stöd från Sverigedemokraterna.

Uppmaningen kvarstår – SÄG NEJ!

Vi som redan sagt nej:

Fredrik Pettersson

Kent Persson

Peter Högberg

Lars G Linder

Erik Laakso

Annika Högerberg

Arvid Falk

Reza Javid

Ett hjärta rött

Mamma Mumrik

S-buzz

Peo Wågström

Livet på en pinne

Ingemar E L Göransson

Eva Hillén Ahlström

Best of mankind

Jimmy Jansson

Olle Ytterberg

Trollhare

Ann-Sofie Wågström

Ann-Catrin Brockman

Peter Andersson

Kenneth Jansson

Karin Bergh

Helin Ibrahim Osman

Erik Pelling

Yamiko Panda

Mary X Jensen

Mitt rosa liv

Det perfekta livet

Läs även andra bloggares åsikter om JAG SÄGER NEJ, Sverigedemokraterna, bloggosfären, val 2010, demokrati, främlingsfientlighet